Av
Överläkare Susanne Bejerot
Det
finns vissa läkemedel som har visat
sig vara mycket effektiva vid behandling
av tvångssyndrom. Dessa läkemedel,
som alla förstärker effekten av signalämnet
serotonin, kallas serotoninupptagshämmare
och tillhör de antidepressiva läkemedlen.
De har effekt på tvångssymtom oavsett
om man samtidigt är deprimerad, och
kan också ha god effekt mot
panikattacker, social fobi och irritationsbenägenhet.
Vilka
läkemedel är effektiva vid behandling
av tvångssyndrom?
Det
finns många antidepressiva läkemedel
som inte har någon effekt på tvångssyndrom.
Inte heller har man kunnat dokumentera
någon effekt av johannesört eller
andra hälsokostpreparat på tvångssyndrom.
Vad
bör man veta om klomipramin? Klomipramin
(Anafranil®, Klomipramin NM Pharma)
är ett tvångshämmande läkemedel, som
studerats längst och har funnits sedan
slutet av 60-talet. Klomipramin utgör
ett undantag bland de äldre tricykliska
antidepressiva läkemedlen, eftersom
det har en stark serotonineffekt.
Biverkningarna kan emellertid vara
besvärande; framför allt muntorrhet
(som kan ge upphov till karies), förstoppning,
darrhänthet, trötthet, svettningar
och viktökning. Biverkningarna gör
att man i många fall i stället väljer
de s k selektiva serotoninupptagshämmarna
(SSRI) som sannolikt är i stort sett
lika effektiva men har färre biverkningar.
Följande
läkemedel är godkända av svenska läkemedelsverket
för behandling av tvångssyndrom:
| Substansnamn |
Försäljningsnamn |
| Citalopram |
Cipramil |
| Klomipramin |
Anafranil,
Klomipramin NM Pharma |
| Fevarin |
Fluvoxamin |
| Fluoxetin |
Fontex,
Cramin m. fl. |
| Paroxetin |
Seroxat |
| Sertralin |
Zoloft |
Vilka är de läkemedel som kallas
för selektiva serotoninupptagshämmarna
(SSRI) och är godkända för behandling
av tvångssyndrom?
Citalopram
(Cipramil®) är den mest selektiva
preparatet i SSRI gruppen, vilket
inte automatiskt innebär någon fördel
vid behandling av tvångssyndrom. Det
kan förskrivas både som tabletter
och i flytande form. Citalopram har
visat effekt vid tvångssyndrom i doserna
20 - 60 mg. Vid den högre doseringen
var effekten tydlig redan efter tre
veckors behandling. Citalopram
har även prövats vid behandling av
barn med tvångssyndrom. Begynnelsedos,
10-20, behandlingsdos Citalopram Cipramil®
20-60.
Fluvoxamin
(Fevarin®) är registrerat som ett
antidepressivt läkemedel i Sverige
sedan 1990. Detta läkemedel ger möjligen
lite ökad tendens till illamående
i början av behandlingen än övriga
SSRI. Fluoxetin (Fontex® som har handelsnamnet
Prozac® i andra länder) finns att
tillgå som snabblöslig, i flytande
form och som kapslar. Fluoxetin bryts
ned av kroppen betydligt långsammare
än övriga serotoninupptagshämmande
läkemedel, vilket gör att dosen inte
är konstant förrän efter fem veckors
behandling, och läkemedlet ligger
kvar i kroppen åtminstone flera veckor
efter avslutad behandling. Det brukar
gå bra att upphör med detta läkemedel
från en dag till en annan eftersom
det så att säga trappas ut långsamt
av sig självt. Viss försiktighet bör
iakttas vid kombination med neuroleptika
och tricykliska antidepressiva läkemedel.
Paroxetin
(Seroxat®) är registrerat sedan 1991.
Biverkningar liknar övriga serotoninupptagshämmare,
men till skillnad från de övriga bör
man absolut undvika att abrupt upphöra
med behandlingen. Man bör iaktta försiktighet
vid kombination med neuroleptika och
tricykliska antidepressiva läkemedel.
Sertralin
(Zoloft®) är registrerat i Sverige
sedan 1995. Biverkningsprofilen liknar
de övriga. Läkemedlet försvinner ur
blodet några dygn efter att man upphört
med behandlingen. Zoloft®
påverkar inte omsättningen av andra
läkemedel ("krockar inte i levern")
i samma omfattning som Seroxat®, Fontex®
och Fevarin®.
Hur
ska läkemedlet doseras?
Det
kan vara klokt att börja med den lägre
dosen och sedan öka, efter ett par
dagar eller en vecka, till rekommenderad
behandlingsdos (se tabell). Det finns
fördelar med att ta läkemedlet i samband
med måltider; det gör det lättare
att komma ihåg att ta det, och det
minskar illamående som är en ganska
vanlig biverkning i början av behandlingen.
Doseringen behöver inte vara så hög,
men om ingen effekt kommer inom fyra
veckor trots lagom dosering, kan man
höja till den högre behandlingsdosen.
Läkemedlen
kan i regel doseras en gång dagligen.
| Substansnamn |
Preparat |
Startdos
(mg/d) |
Behandlingsdos(mg/d) |
| Klomipramin |
Anafranil
m fl |
10-25 |
75-250 |
| Fluvoxamin |
Fevarin |
25-50 |
100-300 |
| Fluoxetin |
Fontex
m. fl. |
10-20
|
20-80 |
| Paroxetin |
Seroxat |
10-20 |
30-60 |
| Sertralin |
Zoloft
|
25-50 |
50-200 |
| Citalopram |
Cipramil |
20 |
20-60
|
Är
det stor skillnad mellan olika SSRI
?
Nej,
egentligen inte. Dessa läkemedel har
en och samma verkningsmekanism; likheterna
mellan dem är betydligt större än
skillnaderna både vad avser verkningar
och biverkningar.
Hur
länge skall man ta medicinen om den
inte verkar hjälpa?
Behandlingen
bör pågå i minst 10 veckor (helst
12), först då är man helt säker på
att ingen effekt kan komma smygande
i efterhand. Vid tvångssyndrom kan
behandlingssvaret dröja länge, och
det gäller att ha tålamod och inte
ge upp för tidigt.
Hur länge ska man fortsätta om
läkemedelsbehandlingen fungerar bra?
Man
bör fortsätta med läkemedelsbehandlingen
under ett år, om den har haft god
effekt. När man väl uppnått effekt
av medicinen efter en ett par månader
kan faktiskt förbättringen fortsätta
ännu flera månader till. Doseringen
kan i regel också sänkas lite
grand så småningom. Sedan kan man
försöka att upphöra med behandlingen
och utsättningen bör göras långsamt;
kanske minskar det risken för återfall.
I allmänhet måste man tyvärr förvänta
sig att symtomen återkommer i de flesta
fall när man upphör med läkemedelsbehandlingen.
Många människor behandlas med läkemedel
under många år och det går bra. Om
man har haft god effekt av läkemedel
men försämras då man slutar med behandlingen,
kan man då börja ta tabletterna i
gen och bli lika bra? Om tabletterna
har haft god effekt tidigare så brukar
de ha det senare också.
Är
det värt att byta från ett SSRI till
ett annat om man inte blir förbättrad
eller om man får mycket biverkningar?
Olika
människor kan reagera lite olika på
läkemedel; någon gång kan man uppleva
att ett preparat fungerar bättre än
den föregående. Det kan därför vara
motiverat att byta läkemedel inom
gruppen. En vedertagen praxis är att
pröva klomipramin och två olika SSRI-preparat,
men det är ingen mening med att pröva
sig igenom alla olika tänkbara läkemedel.
Det är viktigt att komma ihåg att
alla läkemedel har biverkningar, till
och med Magnecyl®.
Vad
bör man tänka på om läkemedelsbehandlingen
inte ger resultat?
Det
är viktigt att kontrollera att dosen
är tillräckligt hög och att behandlingsperioden
varit tillräckligt lång. Andra läkemedel
kan kombineras med serotoninupptagshämmande
läkemedel, och kan ge en "förstärkande"
effekt. Buspiron (buspar®), L-tryptofan
(en aminosyra), och möjligen litium
(Litarex®), kan försökas.
Vad
finns det för övriga tänkbara läkemedelsalternativ
vid behandling av tvångssyndrom?
Om
inte de rekommenderade läkemedlen
har fungerat kan någon av de äldre
s k MAO-hämmarna som kräver särskilda
kostrestriktioner (t ex Nardil®) vara
verksamt och föreskrivas med särskild
licens. Det finns ytterligare ett
läkemedel, som har studerats vid behandling
av depression och som kan förväntas
ha effekt på tvångssyndrom, men som
ännu inte utvärderats; venlafaxin
(Efexor®) som liknar klomipramin men
har färre biverkningar.
Många
av de drabbade har också tics
eller Tourettes syndrom. Ska de ha
samma läkemedelsbehandling som de
som inte har det?
Om
man har tics, (dvs ofrivilliga muskelryckningar,
ofta i skulderregionen eller i ansiktet
och kanske har lite ljud för sig)
behövs det oftast en ytterligare medicinering
vid sidan om det serotoninupptagshämmande
läkemedlet. Man kan då välja ett neuroleptika
( t ex Orap®, Risperdal®, Fluanxol®)
i låg dos som tillägg. Kombinationen
av de två läkemedlen gör att effekten
blir påtagligt bättre i dessa fall.
Vilka
biverkningar kan man få av SSRI-läkemedel?
De
flesta biverkningar som förekommer
är kopplade till läkemedlens serotoninupptagshämmande
effekt. De vanligaste biverkningarna
är illamående, huvudvärk, dagtrötthet
samt sexuella störningar med minskad
lust och svårigheter eller oförmåga
till orgasm hos både kvinnor och män.
Många biverkningar avtar efter en
kortare tids behandling, medan de
sexuella biverkningarna inte sällan
kvarstår så länge behandlingen pågår.
Om man "hoppar över" tabletterna ett
par dagar återgår de sexuella funktionerna
till det normala, förutsatt att läkemedlet
har en kort nedbrytningstid. I regel
avtar biverkningar när man minskar
dosen och upphör när man avslutar
behandlingen. Om man abrupt avslutar
behandlingen kan man uppleva yrsel
och obehag som liknar elektriska stötar
vid rörelser. Det kan till stor del
undvikas om man successivt minskar
behandlingen under några veckor.
Ger
tvångshämmande läkemedel några långsiktiga
oönskade effekter?
Hittills
har man inte kunnat se några sådana,
vilket är ett gott tecken. Klomipramin
började användas i slutet av 60-talet,
vilket innebär att man har lång erfarenhet
från denna grupp av läkemedel, men
inte lika lång från alla de enskilda
preparaten. Idag har minst 30 miljoner
människor runt om i världen behandlats
med selektiva serotoninupptagshämmande
läkemedel (SSRI) utan att några alarmerande
biverkningar har rapporterats.
Är
tvångshämmande läkemedel vanebildande?
Nej,
men kroppen vänjer sig vid läkemedlet,
varför man bör trappa ut läkemedlet
under åtminstone några veckor (gäller
framför att Seroxat®). Men man känner
däremot inget "sug" efter serotoninupptagshämmare,
vilket innebär att man inte blir psykologiskt
beroende, som av alkohol och tobak.
Hur
mår man när man tar serotoninupptagshämmande
läkemedel?
De
flesta känner ingen skillnad och kan
fortsätta som vanligt, inklusive sköta
sitt arbete och köra bil. De upplever
ingen intellektuell eller känslomässig
påverkan. Vissa beskriver en känsla
av att bli "för lugna" som inte känns
bra. Om man skulle uppleva något sådant
kan en justering av dosen vara nödvändig.
Kan
man dricka alkohol när man tar dessa
läkemedel?
De
flesta kan dricka mindre mängder alkohol.
Är
det farligt att samtidigt ta andra
läkemedel när man tar ett SSRI?
De
flesta läkemedel kan riskfritt kombineras
med serotoninupptagshämmare. MAO-hämmare
(Aurorix®, Eldepryl®, Selegilin® och
äldre licenspreparat t ex Nardil®
samt hostmedlet Tussidyl® ska inte
kombineras med serotoninupptagshämmare
och vid behandling med blodförtunningsmedlet
Waran® bör man iaktta stor försiktighet.
Viss försiktighet bör också
iakttas vid kombination med neuroleptika,
tricykliska antidepressiva läkemedel,
vissa lugnande medel t ex Xanor®,
och allergimedlet Teldanex® när man
behandlas med Fontex®, Seroxat® eller
Fevarin®.
Kan
barn behandlas med dessa läkemedel?
Om
ett barn har mycket tvångstankar och
tvångshandlingar, utan att man kan
erbjuda beteendeterapi bör barnet
erbjudas en läkemedelsbehandling.
Behandlingsmål
Man
får sikta in sig på att förbättringen
kommer i små steg. De flesta blir
inte helt fria från sina tvångstankar
och tvångshandlingar, men väsentligt
mycket bättre, oavsett om de behandlats
med beteendeterapi eller läkemedel.
För många, vars sjukdom inneburit
att de inte har klarat av när relationer,
arbete eller studier, kan behandlingen
medföra att de kan, kanske för första
gången, leva det som andra så anspråkslöst
kallar "ett normalt liv". För många
kommer det att ske på bekostnad av
en flerårig läkemedelsbehandling.
Alla människor skulle säkert vilja
klara sig utan medicinering om det
gick, men det viktigaste målet måste
väl ändå vara att lev ett så bra liv
som möjligt?
[Till
Förstasidan] [Till
sidans topp]